Hjärtligt välkommen till Familjen Stavenows webbplats. Denna webbplats finns till för dig som släkting till familjen, som undrar över och söker dina rötter. 

Äldsta historiska omnämnandet av namnet Stoignew är från år 943 i Gesta Wulensis som anger att Prins Stojgnew, Kung Gorms bror/systerson utgör ett invasionshot i Danmark. I övrigt vet vi att Nakon och hans broder omnämns som allierade med Kejsare Herrman år 950. Den goda relationen med Germanerna varar tyvärr inte, då de även nämns i samband med att Nakon och Stoignew försvarar borgen Krohn an der Elde år 954 som ligger granne med borgarna Lenzen, Stavenow och Gorlosen. Idag ligger dessa i Tyskland men på 900-talet i den västra delen av Abotriterriket. Senare hamnar borgarna i gränslandet mellan Brandenburg och Mecklenburg. Krohn var alltså i Stoignew och Nakons besittning år 954. Slottet Stavenow, byn Mellen och slottet Gorlosen låg i deras hjärtland. Dä är grannorter till Krohn an der Elde och torde ha tillhört Nakon och Stoignews område.

Namnet Stavenow är av allt att döma den germaniserade/latiniserade varianten av det nordiska namnet Stonieff, som blev det abotritiska namnet Stoignew. Stoignew har enligt flera forskare ett nordiskt ursprung, vilket även avspeglas stavningsvarianten "Stoineff" som troligtvis är det gammalnordiska namnet. Det nordiska ursprunget har föreslagits av flera tyska historiker. Denna tes får stöd i släktens DNA-prover som indikerar en härstamning från Norden på fädernet, genom vår "stam" haplogrupp I1. Vi har alltså samma stamfader, om än mycket långt tillbaka i tiden som t.ex. Bjälboätten. Den abodritiske Herren Stoignew/Stoinef + 955 och dennes broder Nakon (som enligt Marquardt 1903 troligtvis hette Hakon på Svenska/Danska) + ca 965, anges i litteraturen vara söner till vikingen Gyrd. Namnet Stoignew är alltså sannolikt en "polabisering" av ett nordiskt namn, Stoineff, precis som det nordiska Hakon blev "Nakon" på polabiska, det slaviska språk som talades i abodriten och som torde ha stora likheter med polska.

  Om man skulle försöka sig på att härleda Stoignew/Stoineff ur ett nordiskt namn, kan det ha sitt ursprung ur ordet Stein, fornnordiska för Sten och neff, i betydelsen nevö. Det skulle möjligen också kunna härledas från fornnordiska stig-nefa. Mansnamnet Stig, även Stieg, är av danskt ursprung (fornvästnordiska Stígr) och kommer från ordet stiga, som betyder ”vandrare”. Ursprungligen var det ett binamn som senare blev ett förnamn.

   Klempin och Kratz anför att “Stognew är ett äkta vendiskt personnamn och betyder ungefär ”den arge” - der Zornmüthige, ordet formas av verbet ”Sto” som betyder stå, (Stoi betyder han står på polska) och ”gnew” som betyder ilska på polska." Det skulle då betyda ungefär, den ståndaktige. Det kan också vara en mer fri betydelsemässig översättning av ett namn, som inte alltid ligger språkligt nära, men kan vara mer eller mindre betydelsemässigt eller uttalsmässigt översatt. Rent uttalsmässigt kan man se att det polska Gnew=Ilska och det nordiska nordiska Knut är relativt lika. Eftersom vissa läten inte kan uttalas på samma sätt förvanskas uttalet mellan språken. Ett nordiskt namn som ligger nära till hands är därför "Hardeknut", d.v.s. hårde knut. Ett namn som kanske var svårt att översätta eller uttala på det Polabiska språket. Betydelsemässigt ligger det relativt nära att vara ståndaktig. Man kan föreställa sig att en nordisk person försöker förklara vad han heter för en slavisk person och sedan blir denne kallad det som de flesta uppfattar att namnet borde vara på sitt eget språk. Att samma namn kan uttalas helt olika på olika språk/dialekter är relativt vanligt, jfr. t.ex. Guillaume = Wilhelm på franska. Oavsett vad det nordiska eller polabiska namnet Stoignew betyder eller om det har sitt ursprung i norden eller i Abodriten/Polen, så  blev namnet Stoignew när det förtyskades till Stavenow.

I de av germansk rätt präglade områdena kallade de sig för Stavenow, förmodligen mycket tidigt medan de fortfarande kallade sig Stoignew. Detta är det bevarade myntet ett indikation för, som visar Stavenow och Conrad. Sannolikt Conrad I, vilket sätter myntet i en kort period före 918. Om detta stämmer måste det vara prins Stoignew, som troligtvis var furste av Winulii och därmed också hade Dennim som ansvarsområde inom Abodriterriket. På myntet, kallad Stavenowe. Medan de i områdena präglade av abodritisk eller polsk rätt kallar sig Stoignew/Stognew/Stoigneuus alltjämt. Ursprungligen används namnet som förnamn, blandat med några andra klassiska namn som gick i arv, i enlighet med de nordiska namngivningsprinciperna (Se Laewetz) men med tiden även som släktnamn. Eftersom suffixet ow  i betydelsen son av, kan även ändringen ha något med övergången från förnamn till efternamn att göra. Vår gren i släktträdet kallas Stavenow sedan i vart fall 1252. Den Pommerska grenen fortsätter kalla sig bl.a. Stognew i förnamn fram till början av 1300-talet, men sedan övergår namnet till att bli ett efternamn från efterföljande generationer. Den Pommerska grenen benämns även Stavenow i ett flertal Pommerska urkunder på. 

Familjen Stavenow härstammar enligt den egna traditionen ursprungligen från vad man benämnt som "Ryssland". Det finns DNA kopplingar till alla Rurikiderna, som stammade från Norden. Således finns träffar på släktingar i arkeologiska gravar i Ryssland och Ukraina, men också i Polen. En särdeles nära sådan DNA träff är till den vikingagrav i Bodzia i Polen, där en vikingakrigare är begraven bredvid en kvinna. I graven fanns bl.a. ett praktfullt vikingasvärd och ett bälte försett med Rurikiden Sviatopolk "den förbannades" vapen samt andra utmärkande attribut för en högättad krigares grav. Kanske var det Sviatopolk själv, eller någon ur hans livgarde. Hans död i Polsk exil stämmer dock överens med tidsbestämningen av kvarlevorna i graven, liksom för kvinnan i graven som (om hon var Sviatopolks fru var en dotter till kung Boleslaw av Polen). Samtliga våra DNA-tester visar en koppling finns till bägge dessa personer som ligger begravda i Polen. Kopplingar finns även DNA mässigt med fler av Rurikiderna, såväl som med svenska. norska och isländska vikingagravar. Detta inkluderar träffar i Hedeby, Schleswig Holstein och i Lombardiska gravar i Mecklenburg. Det finns även många träffar på fyndplatser från bronsåldern och framåt med släktingar i Danmark, i England, Tyskland, Island (900-tal) Böhmen, Ungern m.m. Fler spännande nära DNA träffar är de ungerska Arpaderna, Huset Bathory, som också förde spetsskölden (vårt stamvapen) och som anges i likhet med ett flertal ätter ha sitt ursprung från slottet Stauf i Schwaben. Bathory tillhör dock inte vår Haplogrupp, så vi är inte besläktade med dem på fädernet i rakt nedstigande led utan på något annat sätt. Med Ryssland förstod man dock långt tillbaks i tiden även delar av Ukraina, Lettland och Polen där Ruriks söner "Ruserna" bodde och regerade. De var ju ursprungligen nordbor från Roslagen, Sigtuna, där vi också har ett antal mycket starka träffar på vikingagravar.

Bröderna Stoignew och Nakon härstammade enligt den tyske historiken Helmut Schröcke ursprungligen från Norden och förmodas ha varit söner till Gyrd, broder till Gnupa, som var son till Olof den bryske, som hade många söner. Olof var enligt den danske genealogen Peter Lawaetz son till Ivar Benlös som bl.a. var kung i Dublin. Olof erövrade Danmark och Abotriten. Han behöll makten i Danmark till sin död varefter Gnupa fortsatte regera Danmark och Abodriten. Gyrd anges även ha regerat i Abodriten som furster av Wagrierna. De regerade från olika platser, men hade sannolikt sitt säte i Haitabu (Hedeby) i Schleswig och Lenzen (vid Stavenow). Även avseende utgrävningarna i Hedeby, kan vi se att vi har DNA-släktingar som begravts där på 900-talet. Släkten trängs bort från sitt ursprungliga territorium år 955 då Stoignew avrättades efter slaget vid Raxa. Efterkommande har sedan sökt sin tillflykt till Piasterna i Polen, vilka de även torde ha varit besläktade med. Att en sådan koppling finns, har vi kunnat få inblick i via DNA testerna. Släkten "Dirsico-Stoignew," kallad så för att de oftast varvade dessa förnamn, satt då på sitt stamgods Machow och diverse andra egendomar i Polen. I Machow har även ett praktfullt vikingasvärd grävts fram, vilket finns att beskåda på polska statens arkeologiska museum i Warsawa (Państwowego Muzeum Archeologicznego). Det tyder på att vikingar besuttit godset Machow och begravts där. 

Det är sannolikt tiden i Polen som familjen själv avsett när de sagt att härstammar från "Ryssland". Befästningen Machow låg vid Krakow. Detta, och de flesta andra godsen i Polen och Schlesien donerades dock på 1100 och 1200 - talen till Tyska kloster och Johanniterorden. Sedan flyttar delar av släkten tillbaks till det som då har blivit germanska territorier. En av de äldsta beskrivningarna av Polen som existerar i dag är författad av en judisk resenär, Ibrahim ibn Yaqub från Spanien. Han företog sin resa under perioden 961-966. Ibrahim beskriver bl.a. Pommern men också områden längre söderut, t.ex. Prag: ”Was das Land des Bûislâw anlangt, so erstreckt es sich in seiner Länge von der Stadt Prag bis zur Stadt Krakau … Die Stadt Prag ist aus Steinen und Kalk erbaut, und sie ist der größte Handelsplatz jener Länder. Zu ihr kommen aus der Stadt Krakau die Rüs und die Slawen mit Waaren, und es kommen zu ihnen aus den Ländern der Türken Muhammedaner, Juden und Türken gleichfalls mit Waaren und gangbaren Münzen und führen von ihnen Sklaven, Zinn und verschiedene Felle aus.” Alltså fanns det Rüs boendes i Polen även vid denna tidpunkt. Man får förmodligen se ursprunget från Ryssland utifrån det perspektivet att släkten, även om den ursprungligen var av nordisk eller vendisk härkomst, senare härstammade och blev försedd med stora gods längre österut i Polen. Ruserna fick sitt namn från Rurik, vikingahövdingen som regerade över Ryssland. Ibrahim ibn Yaqub träffar även och beskriver den abotritiske fursten Nakon (bror till Stoignew) och som också fortfarande 965 besitter borgen Lenzen m.fl. befästningar utmed Elbe och inåt landet. Han beskrivs som en av de mäktigaste furstarna av sin tid. Nakon brände dock inte broarna gentemot Germanerna, som lät honom fortsätta regera. Detta i kontrast till Stoignew som dagen innan slaget vid Raxa blev erbjuden fred, men grovt förolämpade sin fiende. Denna strategi, fick till följd att han blev avrättad efter slaget och släktingarna torde därför ha tagit det säkra före det osäkra och flytt österut. 

Texterna som vi nu arbetar med fortlöpande sker i bokform. Det som finns på hemsidan är i mångt korrekta uppgifter, men mycket ny information kommer ständigt fram genom forskningen. Vissa saker måste därför fortlöpande revideras och kompletteras. Detta tar tid, lång tid. Arbetet sker huvudsakligen genom manusförfattande av en bok som avser släkten och som förhoppningsvis kan komma att publiceras under 2024, eller 2025. Rena felaktigheter rättas vartefter på hemsidan. Tyvärr, kan inte hemsidan hantera den omfattande notapparaten för längre stycken, det går bara att klistra in kortare textstycken, så boken kan inte återges i sin helhet, hemsidan får därför betraktas som en försmak av brottstycken av boken som är betydligt mer utförlig och som har en komplett notapparat. Många äldre felaktigheter ligger tyvärr kvar här och där på denna hemsida vilket vi strävar efter att korrigera vartefter tiden medger, det är många texter att revidera. 

Vi är mycket tacksamma för allt grundforskningsarbete i arkiven som följande kompetenta och professionella historiker har bistått oss med. Utan er hjälp kunde vi inte berätta denna historia. Särskilt tack till: Herr Karl Heinz Steinbruch som forskat åt oss i primärt Mecklenburg. Tack till Stefan Rückling som genomfört ett enormt arbete under våren 2024 och gått igenom hela det Brandenburgiska länsarkivets alla innehållsförteckningar åt oss och tagit fram alla släkten Stavenows länsbrev, Consenser och andra juridiska handlingar och transkriberat dessa och många andra källor åt oss så de kan läsas på ett bekvämt sätt. Vårt djupa tack går även till Herrarna Heiko Klatt som gått igenom otaliga kyrkböcker i Brandenburg många gånger för att hitta nålen i höstacken, Christian Andreas Hoske som forskat i Hohenleubens kyrkböcker och sist men inte minst Christoffer v. Warnstedt som påbörjade arbetet 1988 och arbetade med det till 1998. Övriga som bidragit med information till projektet är många och vi vill gärna tacka er i särskild ordning. Bland annat alla alla underbara släktningar som bidragit med intressanta historier och bilder. Inte minst tackar vi alla tillmötesgående arkivarier i diverse tyska och svenska arkiv som bistått med kopiering av översändande av källmaterial. Vi hoppas att innehållet ska intressera er! 

2024 fick vi många nya tidigare opublicerade primärkällor från länsarkivet i Berlin Rep 78, avfotograferade och transkriberade. Det var ett mycket omfattande material från 1500-talet och början av 1600-talet som kom fram. Detta innebär att vi får revidera lite i släktträdet eftersom ny information har tillkommit. Förhoppningsvis kommer dessa ändringar att även kunna genomföras på hemsidan någon gång under hösten vintern. 

2025 Vi arbetar mycket med de abodritiska och polska släktlinjerna som bär namnet Dirsico-Stoignew/Stognew för tillfället, eftersom detta är nyckeln till släktens äldsta historik. Det förefaller med det nuvarande källäget som att släkten, i äldsta tid, innan den kom till Abotriterriket stammar från Norden och den Radbardska ätten (ur Ynglingaätten), genom vilkens anmoder Aud vi även är släkt med Sköldungaätten, ur vilken Rurikiderna stammar på fädernet, och visserligen enligt den ifrågasatt Joakimskrönikan från Obotritiska kungahuset på mödernet. Där det finns DNA träffar på arkeologiska prover, sammanträffar dessa och talar för att det föreligger ett släktskap just på detta sätt. Det var mycket oväntat och väldigt intressant,

Senaste uppdatering 2025-09-10

Nyheter

Vi söker fler som företräder familjer med namnet Stavenow, som inte har hittat sin gren på hemsidan, kontakta oss om ni vill påbörja ett forskningsprojekt för att länka er gren till detta släktträd. 

Våra kära släktingar i Polen har utöver oss tagit DNA tester och deras familj har inte har bott i Norden (sedan 900-talet) och de prover vi tagit som bor i Sverige sedan 1850-talet. Proverna stämmer överens med varandra, d.v.s. vi är släkt med varandra, men även avseende de avlägsna historiska släktingar som hittats i arkeologiska utgrävningar från äldsta tid, t.ex. vikingagravar i Norden, på Island, i England, Nordtyskland och Polen m.m. De 6 olika Testerna, tre från vår gren och tre från släktingarna i Polen, bekräftar släktskapet mellan vår svenska gren och den polska grenen som har senaste gemensamma anfader i Christian Nicolaus Stavenow f. 1748. De olika DNA proverna har även lett till många spännande nya kunskaper om släkten. Genom att vi kommer tillbaks till 1700-talets mitt, så blir de gemensamma DNA träffarna från tiden innen 1748 mycket intressanta. Dels för att den Polska grenen av familjen har starkt, men inte lika starkt nordiskt påbrå, dels för att vi kan se vilka gemensamma äldre släktingar vi har och inte har. Det är givetvis ett pågående forskningsarbete och det händer mycket på DNA området. Det rör sig om så stora mängder data, det tar mycket tid att analysera. Men ett sätt att se testernas förhållande till varandra och de gemensamma träffarna, är att just lägga in dem i ett översiktligt släktträd där genetisk distans noteras mellan våra tester och olika gravsättningar. I och med att uppgifter om Y-DNA och mtDNA i regel finns antecknade på arkeologiska tester, så kan även dessa ge information om släktskap vis a vis våra tester.

Kontaktuppgifter

E-Post till webbadministratören, klicka här: E-POST

Klicka på bilderna nedan för att komma vidare. På sidorna finns vissa bilder som är klickbara som leder vidare till nya sidor.

OBS: Detta är ett fortgående forskningsprojekt.

På grund av de många nya uppgifterna som framkommer löpande förekommer uppgifter som vartefter korrigeras. 

Inledning

Släkttabeller Stognew - Stavenow - Pommern 

Släkttabeller Stavenow I - Woldenberg I 

Släkttabeller Stavenow I - Wollenberg II  

Släkttabeller Wollenberg II/III Wahlsmühlen - Ättlingar till Andreas (I)