LINIE III SVERIGE I

 

STAVENOW

Sverige I

Kinder zu 1666-1706 Pastor Johan Christopher Stavenow (Lübeck) (Göteborg)


Barn 1: 1702 Johanna Elionora f. 17 jan 1702
Barn 2: ? Johanna Elisabeth


Biographie Johan Christopher Stavenow 

Getauft am 7.2. 1666. Sohn des Kaufmannes Claus (VIIII) in Lübeck (Sieh Lübeck III), Sohn zu Christoffer I in Perleberg, Sohn zu Peter V aus Perleberg, Sohn zu Andreas I. Wurde begraben am 18 März 1706, 40 Jahre alt. St Christine gemeinde zu Göteborg, wo er als Pfarrer diente.


Student in Jena  1686

Immatrikuliert im Jahr 1686 beim Universitetet in Jena. "1686 Stavenow, Joh. Christopher, Lubeccens., sgr., 2 juni 1686; dep 2.6. 1686".


Informator beim Herzoglichen Hof in Schwerin 1695

Johann Christoph Stavenow, ward bis 1695 Informator am Herzoglichen Hof in Schwerin erwähnt wird (Statsarchiv Schwerin. 2.12-1/26-14 Acta aulica – Hofpersonal Nr. 610).


Pfarrer in der Deutch St. Christine Kirche zu Götheborg 1696

Präst i tyska församlingen Göteborg 1696-1706
Johan Christopher Stavenow från Lübeck, känd (1686) 1698, död 1706. Begravdes 18 mars. Fick två döttrar i Göteborg, Johanna Elionora döpt 17 jan 1702, och Johanna Elisabeth. (Göteborgs universitetsbibliotek, Bergs samling, handskriftsavdelningen) I denna samling står även när Johanna Elisabeth föddes.

Fruns fader var Martin Fredrik Hermannus.

(GF saml. Nr 41/77. Berg, samlingar till Göteborgs historia. Stavenow, Joh. Christoffer. Pastor vid Christine kyrka. S 126)


(Göteborgs stifts herdaminne s 68. Pastorer vid Christinae tyska församling.)

”Hur flitigt man beifrade öfverträdelser af alla slag, fann dock tyske pastorn Stavenow det alldeles otillräckligt, och utlät sig i en predikan 1704, att ”den verldsliga armen intet gör sitt ämbete att straffa en och annan odygd som skall gå i svang” hvilken beskyllning djupt förbittrade magistraten och församlingens ledamöter, som uppmanade pastorn att säga i hvad man det högvördiga prästerskapet begärde handräckning.

Johan Christoph Staveno.
Han var från Lübeck och blev pastor här 1698. ”Biskop Carlberg hat förelagt honom eine wunderliche frage”. Med den underliga frågan torde menas, att Carlberg vid introduktionen på en väns tillstyrkan frågade Staveno från altaret, om han var sinnad fullborda församlingens intention om det Hermanska husets konserverande, då Staveno svarade: ”Jag vill såsom Jag lovat, taga dottern till äkta, försörja modern och sonen, till dess han kan försörja sig själv. Han blev också gift med Eleonora Elisabeth Hermannus år 1700. Han ville aldrig komma i konsistorium, därför att han ej fick behålla Hermannus plats därstädes. ”Hade varit en Academicus”. Han dog i mars 1706. (Studerade år 1686 vid universitetet i Jena. Se kapitlet om Stavenowar vid Akademin).


Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan, efter mestadels otryckta källor och sammanfört av C.W. Skarstedt., Lund 1885. Håkan Olssons boktryckeri.
S.111 Joh. Christoph Staveno (Stavenou) från Lübeck, p. 1698. ”Bisk Carlberg har förelagt honom eine ”wunderliche Frage”. Ville aldrig komma i Cons. Derför at han ej fick behålla Hermanns plats. ”hade varit en Academicus”, Erhöll 1700 ett stycke land till hus och trädgård. Dog i mars 1706.
Tillägg s. 363.
Med die ”wunderliche Frage” torde menas at Carlberg, vid introduction på en väns tillstyrkan frågade Staveno från altaret, om han är sinnad att fullborda församlingens intention om det Hermanska husets Conserverande, då S. svarade: Jag vill, såsom jag lofvat, taga dottern till äkta, försörja modern och sonen, till dess han kan försörja sig sjelf. Han blev och gift med Eleon. Elis. Herman 1700. Han har utgifvigt likpredikan över rådman Seb. Tams hustru Cath. Scharenberg d. 6/3 1704 Gbg. 4:0 17 ½ ark utom personalia, öfver den af henne utsedda texten Rom. 8: 31, 32: Die fest gegründete Ruhe in Gott zufriedener Seelen: Nach Abriss der beyden Salomonichen Tämpel Säulen: Jachim der Vesten anweisende den versöhnete Gott, Boas d. Starken anweisende den vor uns hiegegebenen Jesum.
S 1208. (s 111)

Staveno. I en predikan 1704 utlät han sig så, at ”den verldsliga armen gör intet sitt ämbete att straffa en och annan odygd som skall gå i svang”:hvaröfver magistraten förargades och begärde förklaring.


Den 4.9.1682 erhöll pres. Gabriel Spalding fastebrev på sin sal svärfader Herman Schmidts hus och gård. Han sålde den till kyrkoherden vid tyska församlingen Magister Martinus Fredricus Hermanni som den 19.2.1683 första gången lagbjöd hus och gård ”på Köpmangatan näst intill Tyske Kyrkogården belägen”, som han köpt av pres. Gabriel Spalding för 900 rdr. Enligt Kiesow var Hermanni, som efter provpredikan i S:a Gertruds kyrka i Stockholm 1679 utsågs till pastor i Göteborg, kyrkoherdeson från Blumberg vid Torgau. I likhet med Vultejus hade han varit huskaplan hos rikskansler de la Gardie. Skarstedt berättar, att 1687 upptäcktes en mineralkälla på Hermannis gård nära intill Tyska Kyrkan; enligt uppgift skulle ”deraf många sjuka druckit helsan uti sig”. Hermanni avled 1698 och efterträddes av Johan Christoph Stavenov, som var gift med hans dotter Elisabeth och kom från Lübeck. Han hade undervisat burggreven Hans von Gerdes barn. Efter Stavenovs död vid 40 års ålder 1706 (begr. 18.3.1706) nadrades gården med naborätt av Tyska kyrkan för 1 300 d smt av Stavenovs sterbhus. Gården kom därefter att tjäna som Tyska kyrkans prästgård, där bl.a. Johan Georg Margraff (tomtl. 1720) och Johan Friedrich Niehenck (tomtl 1730–37) var bosatta.