Arthur Stavenow

 

STAVENOW

 

ARTHUR STAVENOW

 

 

 

1867-1904 Arthur Stavenow, skådespelare

Arthur Wilhelm August föddes den 6 mars 1867. Han var son till Ludvig Herinrich Stavenow, pianofabrikör och Anna Christina Athenais Sundberg. Föräldrarna bodde vid födseln på Beridarebansgatan 23 i Stockholm. Han gifte sig med Hildur Kerstin Mathilda Gudmundsson den 4 september 1892. Hon var född den 22 oktober 1870. Arthur Stavenow fick en kort men händelserik skådespelarkarriär. Det framgår av dagspressen från tiden att han var en uppskattad skådespelare. Han dog sorgligt nog endast 37 år gammal den 3 juli 1904 av sjukdom. Begravningen skedde i Tyska kyrkan i Stockholm.

 

Barn 1 Agot Kerstin Athenais, född den 11 mars 1893. Fader Arthur Wilhelm August Stavenow, Skådespelare. Föräldrarna bodde på Grefturegatan 29, död den 31 maj 1981. Gift med Arthur Reinhold Frenckell, ägare till Huvudstabladet i Helsingfors, född den 31 mars 1861, död den 24 nov 1933.

 

Barn 2 Ludvig Gudmund Wilhelm, född den 9 oktober 1895. Föräldrarna bodde på Regeringsgatan 49. Död den 3 februari 1979. Gift med Elisabeth Gertrud Beijer. Född den 6 september 1901, död den 19 april 1964.

 

Bilder nedan

T.v. ett ungdomsporträtt av Arthur. T.h. Arthur i 20-årsåldern, signerat till systern Alma. 


Bilder ovan, biografiska notiser ur volymen "Svenskt Porträttgalleri, Scenkonstnärer". 

 

1888- Vasateatern

Arthur Stavenow spelade i operetten Pariserliv "La Vie Parisienne" av Jaques Offenbach vilken hade Premiär den 30 oktober 1888. Deltagande skådespelare var: 

Hjalmar Hirsch, Oscar Johanson, Axel Lindblad, Axel Hansson, Mauritz Gründer, Wilhelm Kloed, Nils Clementson, Johan Vilhelm Blomster, Arthur Stavenow, herr Andersson, Fru Carlbeck, Fru Cederberg, Mia Gründer, Anna Pettersson, Fru Bergström, Sophie Paulsson, Fröken Sjöstedt, Fröken Håkansson, Fröken Lindgren.

 

Bild nedan

Vasateaterns salong 1889 avbildad av Vicke Andrén.


 

1888-1889 Svenska Teatern i Stockholm

Svenska teatern, före 1888 Nya Teatern, var Sveriges största dramatiska teater under åren 1875-1925 och hade sin huvudentré på adressen Blasieholmsgatan 4 i Stockholm. Den förstördes i en brand den 30 juni 1925. Uppsättningarna på Svenska teatern var omtalade för sin påkostade dekor och storslagna pampighet. Svenska urpremiärer av Ibsens mest kända pjäser skedde här, liksom flertalet storslagna Shakespeare-uppsättningar. Många av världens främsta teatrar gästspelade återkommande på Svenska teatern kring förra sekelskiftet, bl.a Konstnärliga teatern i Moskva (som spelade Anton Tjechovs Bröllopet bl.a). Man gästspelade även själv med flertalet uppsättningar i bland annat Moskva, Berlin, Paris och Köpenhamn. Flera av Sveriges största teaterstjärnor under det tidiga 1900-talet ingick i teaterns ensemble: Anders de Wahl, Gerda Lundequist, Tora Teje, Inga Tidblad, Gösta Ekman d.ä., Pauline Brunius och Hugo Björne, med flera. (https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_teatern,_Stockholm)

 

Den 12 februari hade föreställningen namnkunniga fruar premiär på Svenska Teatern i Stockholm. Medverkande var: Fru Julin, Gustaf Ranft, Sophia Elisabeth Anna Elg-Lundberg, Hildur Gudmundsson, Vilhelm Olin, Otto Elg-Lundberg, Fröken Lundqvist, Edith Stenfelt, Bror Olsson.

 

Den 2 september 1889 hade föreställningen Mr Pickwick premiär på Svenska Teatern i Stockholm. Pjäsen skrevs av Peter Raun Fristrup. Medverkande var: Mauritz Svedberg, Vilhelm Olin, Carl Gustaf Rydgren, Hjalmar Selander, Clara Gardt, Hildur Gudmundsson, Lotten Olsson, herr Dorph-Petersen, Ottilia Littmarck, Hildur Carlberg, Agnes Lundvall, Betty Hermansson, Sven Eduard Nilsson, Victor Holmquist, Otto Mauritz Sandgren, Karl Hedberg, Gustaf Ranft, Otto Elg-Lundberg, Ludvig Fristedt, Oscar Ekelund, Concordia Selander, William Mattsson, Arthur Stavenow, Gustav Adolf Gardt, Emil Ljungqvist.

 

Bilder nedan

T.v. samt t.h. Svenska Teatern i Stockholm. Källa Wikipedia.   


 

1890 Hjalmar Selanders teatersällskap, Åbo teater

Från den 14 mars till den 20 april 1890 gav direktör Hjalmar Selander 17 representationer. Hans sällskap utgjordes av fruar Mia Lundberg, Lotten Olsson o Cornelia Selander. Fröknar Hildur Gudmundsson (numera fru Stavenow) och Beate Lundqvist (Numera fru Thyselius) samt Hrr. Hugo Grevillius, Karl Hedberg, Alfred Lundberg, Bror Olsson och Arthur Stavenow. (1889-1893 Åbo Teaters Repertoir Gustaf Cygnaeus Åbo 1894 S 5)

Från den 13 mars 1891 till den 29 april gav direktör Selander 23 föreställningar. Personal: Fruar Augusta Larsson och Concordia Selander, fröknar Lisa Gottschalk (Numera fru Ranft), Hildur Gudmundsson, Amelie Jacobi, Agda Maijer och Amelie Tuné samt Hrr Hugo Grevillius, Karl Hedberg, Gustaf Larsson, Albert Ranft, Jean Sandberg och Arthur Stavenow och Unge. (1889-1893 Åbo Teaters Repertoir Gustaf Cygnaeus Åbo 1894 S 6)   


Bilder nedan 

Vänster: Åbo Svenska Teater. Åbo Akademis bildsamlingar/ÅABS Ståhlberg, K.E. (1862-1919), fotograf, Helsingfors.

Vänster nedan: Åbo Svenska Teater. Åbo Akademis bildsamlingar/Schoultz, Carl Johan (1849-1923), fotograf; Tavastgatan 13 Åbo

Höger: Arthur och Hildur porträtterade tillsammans.


 

1893-1895 Direktör Emil Strömbergs teatersällskap

1893 var Arthur och Hildur anställda hos Direktör Emil Strömbergs nybildade teatersällskap. Sällskapet bestod av följande medlemmar: Direktör Emil Strömberg, regissör, Hr A Bosin Skådespelare, John Borgman, Carl Browallius, Karl Engström, Carl Frank, C.A. Liljefeldt, Richard Lundin, Wilh. Löwenstein, Arthur Stavenow, August Sjöholm, Fritz Strandberg och J.E. Unge. Skådespelerskor var fruarna Ellen Bosin, Gerda Browallius, Louise Frank, Hildur Stavenow, Virginia Strandberg, Fröknarna Lundberg, Esther Nilsson, Hulda Nordin och Math. Pettersson. Som kapellmästare var Hr Per Lindberg engagerad. Sällskapet kommer före sin avresa till Finland under slutet av augusti samt under september månad göra korta sejourer i Nyköping, Eskilstuna, Vesterås och Upsala. Under oktober och november spelar sällskapet i Åbo, varefter Helsingfors besökes i början av december. Därefter ämnar Hr Strömberg med sitt sällskap uppträda i St Petersburg. Repertoaren bestod av operetter och lustspel. "Don Cesar" af Dellinger, "De Pratsjuke", "Miss Heylett", "Riddar Blåskägg", "Kapten Fracassa", "Villars Dragoner", "Viceamiralen", "Kohandlarne", "Musketörerna i Klostret", "Fogelhandlaren", "Orfeus i underjorden", "Hatt Makarens Bal", "Adam och Eva", "Advokaten Knifling", "Fregattkaptenen", "Spökerierna vid Slottet", "Dockfeen m.fl." (Svensk Musiktidning 13 årgången 1893 sidan 101). 


Bilder nedan

Vänster: Arthur Stavenow som Moulinet i Herr Derblays giftermål 1893.

Höger: Hildur Stavenow i sin roll i pjäsen "Tjuverierna vid Slottet" 1893. 


 

1895-1896 August Lindbergs Sällskap Svenska Teatern i Åbo

Produktionsbolaget spelade Peer Gynt, Brand, och Spöken på denna rundtur. 

Spökerierna på Slottet av Erik Sandberg gick för övrigt på Djurgårdsteatern, med Premiär den 12 juni 1893. Skådespelare i stycket var; Anders de Wahl, Gustaf Ranft, Anna Sofia Rustan, Hulda Lindelöf, Harald Sandberg, Axel Hansson, Justus Hagman, fröken Magnusson, Arthur Stavenow, Oscar Eliason, fru Stavenow.

 

16 och 18 januari spelades Per Gÿnt på  Åbo, på Svenska Teater, 13, Eerikinkatu. Arthur Stavenow spelade fyra roller, bl.a. Trollkungen, en fogde, en man och ett troll. Hildur spelade "Solveig". 

Från 1895 Spelade Arthur och Hildur i August Lindbergs Sällskap. Spelade tillsammans med hustrun Per Gynt på Alexanders Teatern i Helsingfors enligt Programbladet det 20 mars 1895. Hans roll var då "Dovregubben".

 

Hildur Stavenow spelade söndagen den 6 januari 1895 i Bröllopet på Ulfåsa på Svenska Teatern i Åbo. Hildur spelade Inga, Birger Jarls dotter i pjäsen. 

Arthur och Hildur Stavenow spelade i "Kärlekens komedi" den 7 och 9 januari i Åbo, på Svenska Teater, 13, Eerikinkatu, - i August Lindbergs Sällskap. Rollen var "Styver", Hildur spelade rollen som "Anna". Fredagen den 11 januari 1895 spelade Arthur och Hildur i Hamlet av Shakespeare. Arthurs roll var kammarrheren Polinius och Hildur "Ophelia" konungens dotter. 


Bilder nedan

Programblad

 

 

Söndagen den 20 januari spelade Hildur och Arthur i föreställningen "Lifvet på landet", ett folklustspel i fem akter av P. Fristrup, efter Fritz Reuters roman med samman namn. Arthur spelar advokat Fuchsschwanz och Hildur dotter till von Rambow, riddargodsägaren.

Söndagen den 27 januari 1895 spelar Arthur och Hildur i folklustspelet "5:te Gästuppträdandet af Direktör Victor Holmquist för andra gången Kumlander eller Högmod går före fall. Av Harald Molander. 

11 Februari 1895 spelas återigen på begäran "Lifvet på landet" vari Hildur och Arthur deltar. Det förefaller vara deras sista föreställning på Svenska Teatern i Åbo.

Nu lämnar Arthur och Hildur Åbo. En karriär i Helsingfors hägrar, men först kommer Arthur att delta i en internationell teatertur. Hildur är nu gravid med Ludvig Gudmund Wilhelm som föds i oktober samma år. 

 

Från den 27 februari 1895 spelade Arthur med på en större internationell tur med skådespel. Man reste runt med sällskapet till olika teatrar runt om i Norden och Ryssland.  Arthur Stavenow spelade från den 27 februari 1895 rollen som "Styver" i Kärlekens komedi på Viborgs Teater i Ryssland.  (Wiborgsbladet, 28 Februari 1895). Den 6 mars 1895 spelades samma roll i St Petersburg i Ryssland. Den 15 Mars 1895 Spelade Arthur och Hildur återigen Per Gynt på Alexanders Teatern, Bulevarden 23-27, Helsinki, Finland. Den 22 november till den 12 december var man i Norge och spelade Per Gynt på Theatret I Trondheim, Prinsens Gate 20. Språket var svenska och man höll 4 föreställningar den 22, 23, 24 November och 12 December 1895. På turen i Norge spelades även Brand, Spöken och Kärlekens komedi. Hildur spelade inte med i Norge. 

30 December 1895 så hade sällskapet premiär för Per Gynt i Sundsvall, på Sundsvalls Teater, Köpmangatan 11. Arthur spelade då Trollkungen. Grieg's musik spelades av Norrlandskapellet och Elitkapellet under ledning av Hr. Broberg. (Sundsvalls Tidning, 28 December 1895).

I föreställningen "Brand" den 3. des 1895 i August Lindbergs Sällskap, så spelade han Rektorn. I Januari 1896 spelade Arthur Stavenow fortfarande i August Lindbergs sällskap i "Brand", en dramatisk dikt i 5 akter (8 Tableuer) i Gävle. Arthur Stavenow tog över rollen som Borgmästaren den 15.05.1896.

 

7, 24 och 28 mars 1896 Spelade August Lindbergs sällskap Per Gynt i Göteborg på Stora Teatern. Arthur Stavenow spelade då "Dovregubben" och "Tre män" Hildur spelade inte med i Göteborg. 

7 April 1896 gick premiären för Per Gynt i Helsingborg, på Helsingborgs teatern. Samma roller spelades som i Göteborg. Den 16 april spelades Per Gynt i Lund, i Akademiska Föreningens Festsal (Lunds Weckoblad, 16 och 18 April 1896). Den 24 till 29 april spelade ensemblen Per Gynt i Malmö på Malmö Teater. 

 

Den 15 maj 1896 hade föreställningen Brand premiär i Köpenhamn, på Folketeatret, Nørregade 39. Arthur Stavenow spelade rollen som borgmäsaren. Hildur var inte med på denna resa. Hon var hemma med de bägge barnen.

 

Bild nedan

Svenska Teatern i Helsingfors. Vykort från 1907. Arthur och Hildurs arbetsplats under många år. 


 

1897-1901 Svenska Teatern i Helsingfors

Den 19 oktober 1897 hade föreställningen "Samhällets stöd" premiär på Svenska Teatern i Helsingfors. Föreställningen gick kontinuerligt fram till den 3 april 1898. Arthur spelade i rollen som "Rummel" och Hildur spelar nu med i rollen som "Dina Dorf".


Bild nedan

Arthur hälsas välkommen tillbaka efter sjukdom

 

 

Den 30 mars 1898 har "Ett Dockhem" premiär på Svenska Teatern i Helsingfors. Arthur Stavenow spelar rollen som "Dr Rank". Föreställningen går till den 19 april 1898.


Den 9 maj spelar Arthur Greve Skytt i pjäsen Gurli vid Svenska teatern. Fru stavenow spelar grevens dotter.


Den 22 maj 1898 spelar Arthur och Hildur i "Tartuffe" av Moliére. Arthur spelar i rollen "Loyal en stadsbetjänt" och Hildur spelar rollen "Marianne, Orgons dotter" och "Elmires styvdotter".  

 

Bild nedan

I Programbladet den 5 december 1897 fick Arthur följande fina omnämnande.  


 

Den 2 september 1898 har föreställningen "Kungsämnena" premiär. Föreställningen pågår till den 2 oktober 1898. Arthur har rollen som "Sir William". En föreställning med 19 roller. 

 

Den 23 oktober 1899 har föreställningen "Samhällets stöd" premiär på Svenska Teatern. Arthur spelar "Grosshandlare Rummel" och Hildur spelar nu med igen i rollen som "Dina Dorf". 

 

Den 29 Januari 1900 har föreställningen "När vi döda vakna" premiär. Föreställningen går till den 4 februari 1900. Arthur spelar "The superintendent of the Spa".

 

Fredagen den 30 november år 1900 spelade Arthur Magister Stig, Prest vid Kopparberget och fru Stavenow spelar värdshusflickan Agda i pjäsen Gustaf Vasa som då gick för tolfte gången. 


Arthur Stavenows sista roll verkar ha varit i "Fru Inger till Östråt" som hade premiär den 4 mars 1901 och gick till den 10 mars 1901. Han spelade då rollen som "Find". 

(Källa: https://ibsenstage.hf.uio.no/pages/contributor/433399)


Bild nedan

Arthur Stavenow

 

 

Agot Kerstin Athenais Stavenow gift Frenckell

Arthur Frenckells Familj

Johan Christopher Frenckell, född 28 juli 1719 i Thörey, Sachsen, död 30 april 1779 i Åbo, var en finländsk boktryckare. Han var far till Johan Christopher Frenckell (1757–1818). Frenckell inflyttade hösten 1743 från Sachsen till Åbo och blev där faktor hos boktryckaren Jacob Merckell samt 1758 dennes kompanjon. Från 1761 begagnades Frenckells namn såsom firma (sedermera Frenckellska tryckeri Ab) på de från akademiska boktryckeriet utgångna skrifterna.


Johan Christopher Frenckell, född 7 augusti 1757 i Åbo, död där 19 oktober 1818, var en finländsk boktryckare. Han var son till Johan Christopher Frenckell (1719–1779) och far till Johan Christopher Frenckell (1789–1844). Frenckell blev 1778 filosofie magister och 1785 ensam ägare av akademiboktryckeriet i Åbo och utvidgade ansenligt dettas rörelse genom tryckning av bland annat särskilda tidningar, av det officiella trycket (efter 1809), av statskalendern och almanackan. Därjämte förenade han med tryckerirörelsen en pappersbruks- och från 1789 en bokhandelsrörelse.


Johan Christopher Frenckell, född 22 juni 1789 i Åbo, död 16 april 1844 i Helsingfors, var en finländsk boktryckare. Han var son till Johan Christopher Frenckell (1757–1818) och far till Frans Vilhelm och Otto Reinhold Frenckell. Frenckell blev 1804 student i Åbo och 1814 faderns bolagsman och övertog efter dennes död det redan betydande boktryckeriet, som ytterligare utvecklades av honom, bland annat genom anläggning (1825) av det första stilgjuteriet i Finland samt genom inköp (1832) av ett pappersbruk i Tammerfors. Detta utvidgades 1840–42 genom inrättande av den första maskinpappersfabriken i Finland.

Vid Åbo brand 1827 förlorade han största delen av sin betydande förmögenhet, men omedelbart efter denna olycka återupptog han med kraft affärerna, vilka då till största delen flyttades till Helsingfors, under det en mindre del fortfarande sköttes i Åbo. Från denna tid började han framför allt utveckla en betydande förlagsverksamhet.


Statsråd Otto Reinhold Frenckell, född 21 juli 1823 i Åbo, död 2 februari 1880, var en finländsk bankdirektör och publicist. Han var son till Johan Christopher Frenckell (1789–1844), bror till Frans Vilhelm von Frenckell och far till Arthur Reinhold Frenckell. Efter att 1844–1856 varit delägare i J.C. Frenckell & son ägnade sig Frenckell åt ekonomiskt författarskap. Han var ansvarig utgivare för Helsingfors Dagblad 1862–1863 då han blev direktör för Föreningsbanken. 1866 utnämndes han till direktör för Finlands Bank och var 1875-1879 överdirektör i Statskontoret. Frenckell gjorde sig känd som en av liberalismens förkämpar i Finland. Han tilltelades statsråds titel 1879.


Arthur Reinhhold Frenckell

Gift i tredje äktenskapet med Agot Kerstin Athenais, född den 11 mars 1893. Fader Arthur Wilhelm August Stavenow, Skådespelare. Föräldrarna bodde på Grefturegatan 29 i Stockholm, död den 31 maj 1981. Gift med Arthur Reinhold Frenckell, ägare till Huvudstabladet i Helsingfors, född den 31 mars 1861, död den 24 nov 1933.

Arthur Reinhold Frenckell, född 31.5.1861 i Helsing­fors, död 24.11.1933 i Helsingfors. Föräldrar statsrådet Otto Reinhold Frenckell och Josephine Dobrowolsky. Gift med (1) Hedvig Rosina von Haartman 1883, (2) Anne Charlotte Resbeck 1892, (3) Agot Kerstin Athenaïse Stavenow 1918.
 

Följande artikel är publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009)

 

Chefredaktör, tryckeriföretagare, lantdagsman


Arthur Reinhold Frenckell, uppvuxen i en boktryckarsläkt med traditioner, övertog 1885 ledningen för Hufvudstadsbladet, som snart nådde positionen som den största dagstidningen i Finland. Frenckell nedlade stor energi på den tekniska utvecklingen och anskaffningen av moderna tryckpressar. Genom sina framgångar blev han senare även Nya Pressens förläggare. Under 1900-talets första årtionden verkade han aktivt för att organisera arbetsgivarna inom den grafiska sektorn i Finland.

 

Arthur Reinhold Frenckell föddes, som son till bankdirektören, statsrådet Otto Reinhold Frenckell, till medlem i en gammal tidningsmanna- och boktryckarsläkt. Farfadern var boktryckaren J. C. Frenckell och fadern var Helsingfors Dagblads förste huvudredaktör. Hemmet i hörnet av Västra Kajen och Södra Magasinsgatan var förmöget och på somrarna flyttade man ut till ”landet”, d.v.s. Brunnsparken, där den Frenckellska villan var belägen strax intill Brunnshuset. I skolan, Helsingfors Lyceum, var han klasskamrat med bl.a. Hjalmar Linder och Edvard Fazer. Som en kuriositet kan nämnas att Frenckell våren 1869 under en resa som familjen gjorde till Nizza blev bjuden på karameller av ”sagofarbrorn” H. C. Andersen.


 

Efter studentexamen 1880 blev Frenckell filosofie kandidat 1882 och promoverades till magister tre år senare. Då hade han redan hunnit med att skriva bl.a. teaterkritik för tidningen Helsingfors 1881–1882, varefter han beslöt att slå sig på tidningsmannens yrke. Han bedrev i detta syfte fackliga studier i Sverige, där han med­arbetade i Stockholms Dagblad 1883–1885 samt fungerade som korrespondent för flera finländska tidningar. Han vistades även en period i Paris samt i Wien där han studerade arbetet i olika tidningshus.


 

Hufvudstadsbladet meddelade den 1 oktober 1885 att August Schauman överlåtit sin tidning åt den unge magistern A. R. Frenckell för en köpesumma om 80 000 mark. Underhandlingar hade förts alltsedan 1884, men de hade hållits hemliga. En klausul i köpekontraktet bestämde att Hufvudstadsbladet ända till utgången av 1888 skulle tryckas på Schaumans tryckeri. Detta gjorde att en genomgripande förnyelse av tidningen var möjlig först efter detta.


 

Frenckell blev givetvis Hufvudstadsbladets ansvarige utgivare och chefredaktör. Han startade med att omorganisera redaktionsarbetet. Redaktionen var 1885 inhyst i ett enda rum vid Södra Esplanaden 18 medan tidningens kontor låg vid Fabians­gatan. Följande år erhöll redaktionen större lokaler i grannhuset vid Södra Esplanaden 10. Frenckell anställde 1888 Axel Söderlund som redaktionssekreterare och rekryterade senare också andra av Helsingfors Dagblads tidigare medarbetare, bl.a. Edvard Bergh, Rafael Hertzberg, Ragnar Hult och Gustaf Lönnbeck. I och med sistnämnda tidnings kräftgång och slutliga nedläggelse 1887 svingade sig Hufvudstadsbladet upp till positionen som landets mest spridda tidning, en ställning som den höll ända fram till början av 1920-talet.


 

Snart visade det sig att Schaumans officin inte hade tillräcklig kapacitet för att snabbt kunna trycka Hufvudstadsbladets växande upplaga. Hösten 1888 inrättade Frenckell därför ett eget tryckeri för sin tidning i lokaliteter vid Västra Henriksgatan i hörnet av Bulevarden och Skillnaden. Tryckeriet fick namnet Hufvudstadsbladets Nya Tryckeri och Frenckell lät inköpa en ny fransk dubbelpress, den största i landet, för tryckningen av tidningen. Det nya tryckeriet togs i bruk vid årsskiftet 1888–1889, då kontraktet med Schauman löpte ut. Samtidigt kunde också redaktionen flytta in i större lokaler vid Västra Henriksgatan 6.


 

Under Frenckells ledning utvecklades Hufvudstadsbladet och dess tryckeri till landets mest moderna tidningshus. Hösten 1896 installerades i Hufvudstadsbladets Nya Tryckeri landets första rotationspress av märket König & Bauer från Würzburg. Denna rotationspress som kunde trycka åttasidiga tidningsnummer följdes tio år senare av en ny press av samma märke som kunde trycka upp till 16-sidiga tidningsnummer i tvåfärgstryck. Vid samma tid togs de första radsättmaskinerna av märket Linotype i bruk, varefter tidningssättningen i allt högre grad blev maskinell. År 1898 förvärvade Frenckell grannfastigheten vid Västra Henriksgatan 8, där Hufvudstadsbladet jämte tryckeri efter omfattande reparationer kunde flytta in följande år. Tidningens upplaga hade 1900 stigit till ca 20 000 och vid första världskrigets utbrott, 1914, nådde den 30 000. Detta år anskaffade Frenckell en ny rotationspress, även den från König & Bauer, med en tryckkapacitet på 10 000 32-sidiga tidningsnummer i timmen. Hela Hufvudstadsbladets upplaga kunde därmed tryckas på 3–4 timmar.


 

Under ofärdsåren förde Hufvudstadsbladet under Frenckells ledning en kamp mot förryskningen. Efter indragningen av Nya Pressen 1900 kämpade tidningen ensam kvar på bastionerna i Helsingfors. I juli samma år indrogs den på en månad, men kunde därefter komma ut igen. Efter novembermanifestet 1905 kunde även Nya Pressen åter börja komma ut under Axel Lilles ledning. Den övertogs 1907 av Mercators utgivare Amos Anderson, men redan följande år övergick utgivningen till ett nytt bolag, där Frenckell var huvudägare. Därmed blev Hufvudstadsbladet också Nya Pressens förläggare. År 1909 anskaffades även en mindre rotationspress av s.k. Ponytyp för tryckningen av Nya Pressen. Nya Pressen hade 1914 en upplaga på ca 7 000 exemplar och sammanslogs detta år med Dagens Tidning och ändrade namn till Dagens Press. År 1921 fusionerades slutligen Dagens Press med Svenska Tidningen till Svenska Pressen, under vilket namn den började utkomma 1922.


 

Under första världskriget och de första­ åren av självständigheten drabbades också Hufvudstadsbladet, sedan 1892 Hufvudstadsbladets Aktiebolag, av de dåliga ekonomiska konjunkturerna. Under trycket av dessa, samt delvis p.g.a. sin något extravaganta livsstil, såg sig Frenckell tvungen att 1921 sälja aktiemajoriteten i tidnings- och tryckeribolaget till affärsmannen och förläggaren Amos Anderson. Ett nytt bolag, Hufvudstadsbladets Förlags och Tryckeri Ab, bildades, med Anderson som ny direktionsordförande. Frenckell kvarstod dock som chefredaktör och minoritetsägare till 1928, då han tvingades avstå från allt inflytande i Hufvudstadsbladet och dra sig tillbaka från det aktiva tidningsmannavärvet.


 

Som chefredaktör för Hufvudstadsbladet och ägare till dess officin hyste Frenckell även stort intresse för den organisering av arbetsgivarna som var ett svar på arbetstagarnas fackliga sammanslutningar. Han var ordförande i Boktryckarföreningen åren 1904–1906 och tillhörde grundarna av Finska Grafiska Industrins Arbetsgivarförbund år 1906. Likaså hörde han till grundarna av Finlands Tidningsförläggareförbund 1916 och var dess förste ordförande 1916–1925. Frenckell tillhörde även grundarna av Finlands Svenska Publicistförbund 1906 och verkade både som dess ordförande och dess viceordförande. Från 1907 företrädde Frenckell vårt land i den Internationella Pressunionen, IPU, med säte i Paris. Han deltog även i de nordiska pressmötena 1922, 1926 och 1930 och fungerade som ordförande för det första mötet som ägde rum i Helsingfors.


 

Frenckell var inte särdeles politiskt engage­rad men invaldes dock som Nykarlebys representant i borgarståndet vid 1891 och 1897 års lantdagar. Vid båda lantdagarna petitionerade han för byggandet av bibanan Kovjoki–Nykarleby. Han tillhörde också Helsingfors stadsfullmäktige 1889–1900 och 1905–1908 och var åren 1907–1909 medlem av Svenska Folkpartiets centralstyrelse. Frenckell var en stor teaterälskare och ledamot av Svenska teaterns direktion åren 1891–1894 samt medlem­ av delegationen i dess garantiförening 1891–1916. Han var även medlem av Nya teaterhusbolagets direktion och förbehöll sig rätten att själv skriva en stor del av teaterrecensionerna i Hufvudstadsbladet. Därtill var han en tid vice ordförande i Helsingfors stads musiknämnd. Han var också en passionerad ryttare, en sport som han utövat allt sedan barnsben. Under flera år var han ordförande i Finska Fältrittklubben.


 

”Sir Arthur”, som han gemenligen kallades, intresserade sig även för tennis och cykling, två sporter som han med förkärlek utövade i Hangö, där han sommartid bodde i en flott villa. I Helsingfors bebodde familjen ett fashionabelt hus ritat av arkitekt Valter Jung och beläget vid Armfeltsvägen 10 intill Engelplatsen i Eira. Inredningen utfördes av möbelarkitekt Nils Wasastjerna och trapphuset dekorerades av konstnär Bruno Tuukkanen. Frenckell, som på sin 70-årsdag år 1931 blev föremål för stora hyllningar, kom inte över förlusten av Hufvudstadsbladet. Han avled som en bruten man senhösten 1933.


 

Lars-Folke Landgrén